Jag börjar med att bli arg vid tillfällen som det här.
Sen tänker jag till och bestämmer mig för att bli glad för någon annans skull. Jag ler lite. Jag faktiskt ler ganska mycket, för innerst inne är jag en grymt bra människa. Jag är en sådan som unnar andra människor glädje!
Men sen, efter en liten stund av pirrande lycka, då bara hugger det till i bröstet på mig. Och jag blir så himla himla ledsen.
Varför liksom. Varför i hela helvete får alla andra allt att funka men inte jag?!
Vad gör jag för fel? Vad har jag gjort för att förtjäna att grubbla så våldsamt mycket över saker jag faktiskt inte kan påverka just nu?
Är det verkligen JAG som gör fel?
Skit säger jag!  Bitter, fortfarande.


Idag är jag ledig. Min enda lediga dag denna veckan.
Imorgon har jag dubbelpass att se fram emot. Söndagen kvällspass.
Som det känns nu så vill jag helst bara ligga kvar i min säng. MIN SÄNG!