En dag off....
Ett arbete i akutsjukvård (som jag inte ens har påbörjat, men som skulle vart inskickat igår) trycker som en böld i arslet. Ändå kan jag inte förmå mig att att tag i det, jag orkar inte helt enkelt.
Helgen har iaf varit bra, heldag på stan med mamma i Lördags (jag gick på Alvedon), lite shopping och skitsnack.
Igår traskade jag och Mathias på julskyltningen, det var fint. Fint men kallt, och jääävligt halt!
Det är en fin dag idag, tillräckligt fin för att stanna hemma från skolan och köra självstudier, dricka te och mysa till bra musik.
I eftermiddag ska jag tvätta, sen måste jag på stan å kolla en ny jacka. Jag har trollat fram spenderarhäxan i mig, pengarna på sparkontot glider mig sakta men säkert ur händerna....
Illa, nu väntar jag besök, hemligt besök från en bra klasskamrat som gjorde som jag idag, Tog en dag off....
Märkligt
Har kräkts två ggr dom senaste dagarna och går med ständiga magsmärtor. Men jag kan verkligen inte dra ner på tempot, ingen tillåter det just nu.
Ikväll har jag feber och halsen brinner. Det här händer inte! Jag har viktigt prov imorgon, OCH på Måndag.
Något jag finner lite lustigt är att en av mina väldigt duktiga lärare som för övrigt är sjuksyrra så snällt uppmanade mig att köra på som vanligt idag....hhm...vadå inte bli tagen på allvar?!
Hur det här skall gå har jag inte en aning om, men jag får väl koka mig en kopp te och fortsätta provplugga som om ingenting är galet helt enkelt...!
Märkligt hur kroppen fungerar ändå....
Veterinär sökes.
Kan ingen bara avliva mig ist?
She like to shake it!!
Slapp skola idag, bara 4h massagekurs. Segt men kanske lärorikt när allt faller på plats. Lunch med Erika på Märtas och en sväng på stan var inte fy skam det heller.
Linnros spelar ikväll, wohoo, jag BORDE verkligen vara där....MEN det kommer jag inte vara.
Jag är inte bitter, inte alls.......
Ungefär som ett hål i huvudet.
Skolan började igår. Jag var inte där, inte heller idag var jag där. Jag är slut som både artist och person. Helst av allt vill jag lägga tassarna i vädret på direkten!
Det finns saker jag behöver ta tag i nu, men orken finns inte. Jag sitter och stirrar ut i luften bara. Det är uppenbarligen fullt tillräckligt för min kropp just nu, för jag fixar knappt att hålla ögonen öppna.
Vad i helvete vill jag egentligen? Varför ska allt vara så invecklat? Varför ska det krävas så himla mkt tjat innan det händer något, innan man tas på allvar.
Mer än någonsin behöver jag komma härifrån, semester. Bara leva, bara vara. Men just nu vågar jag faktiskt inte lämna allt, helt fel tidpunkt. Jag tror på riktigt att jag går sönder när som helst.
För tillfället får jag vara nöjd med promenader och doften av tallball här ute på berget. Men snart, väldigt snart, behöver jag miljöombyte. Iaf för en kort tid.
Mamsen har stuckit till Marocko, jag har varit kattvakt där hemma under helgen. Jag har hunnit härja på krogen och jag har varit på GGN. Jag har umgåtts med omtänksamma och glada människor som tagit väl hand om mig, som vet att allt inte står riktigt rätt till. Människor som får mig att tänka på annat när jag behöver det men som också låter mig vara seg och deppig när jag inte orkar skratta. Jag har levt rätt okej, och det var riktigt skönt.
Nu väntar verkligheten och jag vet inte riktigt om jag är mogen nog att hantera den. Omogen var ordet ja.....
