Det blev en konstig dag.
Jag har undvikit att gnälla här på sistone. Jag har kanske sagt att jag är trött och känner mig som en seg jävla tonåring igen, men jag har fan inte gnällt öppet och försett någon med detaljerna ur mitt liv. Ingen vet hur jag egentligen mår.
Därför tänker jag spy lite galla över gårdagen. Bara för att läsarna skall ha någon att gotta sig i....
Jag klev upp innan sju igår, och det var det längesen jag gjorde....det beror inte bara på att jag är trött när jag kliver upp, utan också på att jag faktiskt mår dåligt tidigt på morgonen och försöker undvika det in i det sista. Men igår klev jag upp, enbart för att börja plugga jävligt tidigt och för att skriva prov.
Mitt internet fungerade inte, fram till lunch typ....hur bra är det på en skala när man pluggar på distans?
Jag fick helt enkelt roa mig med att rensa garderoben och skoskåpet ist. Visserligen väl behövligt, men inte lika viktigt som skolarbetet... Jag fick igång nätet och skrev provet vid lunch igår. Tack och lov fick jag in något halvdant iaf, men resten av kurserna...dom behöver jag få gjorda idag!
Jag fick ett sms om att min pajade kamera hade kommit tillbaka från verkstaden och gick bra att hämta ut på Elgiganten, wohoo, lagom till Påsk tänkte jag och åkte glatt ut och hämtade min pärla. Kom hem, tog två testbilder. En på diskmaskinen som råkade vara framför mig, och en bild på Mathias som käkar middag. Inga proffsbilder, bara testbilder.
Det tar ett par minuter, sen börjar min kamera blinka, pipa och dela med sig av exakt samma felmeddelanden som sist!!
Jag vår sååå nära bristningsgränsen då. Jag var trött, besviken, illamående...jag ville helst av allt bara åka ut till elgiganten och tvinga til mig en ny likvärdig kamera, men den där jävla butiken stängde ju om ca: 5 minuter. Jag hade aldrig hunnit. Ist bestämde jag mig för att ta det idag...
Sist jag åkte ut med min trasiiga kamera fungerade den när jag väl kom ut dit....men jag sa att den hade allvarliga proböem och fungerade visserligen precis då, men inte fyra minuter tidigare i bilen, och alldeles för sällan när jag verkligen behövde den. Killen i kassan gav med sig och skickade iväg den efter lite övertalning, men de var ju rätt pinsamt iaf, att be dom skicka iväg en till synes fungerande kamera?!
Jag bestämde mig alltså för att låta kameran ligga påslagen och i felläge under natten för att dom verkligen skulle kunna se på felet idag när ja kom ut. Men, tadaaa, då knallar Kevin fram i ett obevakat ögonblick och börjar knäppa på den tills den fungerar igen. Så här sitter jag nu, med en tilll synes väl fungerande kamera, som absolut inte funkar som den ska och kan inte göra ett skiiit, jag vet inte ens om den funkar i påsk som den ska el om den bestämmer sig för att dö igen....!!
Lite senare, när jag bitit ihop över kameran och den förlorade studietiden åker jag och Matte till några vi känner på en snabbvisit. Jag är frusen, rätt trött och stressad, vi skall nämligen ännu och handla och jag har inte en matbit i magen....medans vi står och pratar med dom i hallen lutar jag mig över en halv-vägg in till köket där dom sitter. Jag hade magont och var trött, perfekt med såna väggar då! Jag hinner hänga där över ett tag tills någon säger: -Det är nymålat! Jag blir genast iskall och tittar en extra gång på vilken jacka jag har på mig (en vit) och jämför med den nymålade färgen (SVART), jag vrider på armarna jag haft liggande där och tittar ner. På min vita jacka med jävligt många svarta detaljer......för tredje gången den dagen är jag sjukt nära ett nervöst sammanbrott. Det som hör till saken är det att jag stod hemma innan och velade över om jag skulle ta min svarta tunna jacka eller min varma vita, och konstaterade att jag inte mådde helt okej och det nog var bekvämast med en varm jacka då?! Jag hinner tänka tusen tankar medans jag står där i hallen och tar av mig jackan, tvättar av den lilla klicken av färg som hamnat på min ena hand, men tanken som verkligen biter mig i arslet är: varför i hela helvete tog jag inte en tunn (svart) jacka, när det är vår!?!?
Vi åker och handlar, jag fryser hela affären igenom, min jacka ligger ju i bilen. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta, så jag tiger mest, när jag inte ger ifrån mig små tysta väsningar av ilska.
Vi dra hemåt, gnuggar in min jacka i "Vanish" (hur fan stavas det?!?) och konstaterar att det inte hjälper ett skit, startar en maskin...och konstaterar att inte heller det hjälper ett skit. Gissa hur nära ett sammanbrott jag är nu?
Jag bestämmer mig för att ta ett bad, äta skiter jag i, har ingen matlust alls. När jag kliver upp ur mitt korta bad ska jag kolla betyget på provet jag skickat in....och eventuellt plugga lite till. Så jag skulle slippa sitta med allt idag. Det kunde ju jag fetglömma!
Då är hela Athenas webbplats nedlagd pga service.
Jag säger inget mer än att jag har att göra idag. Jag skall plugga, förbi kemtvätten, och jag måste förmodligen krångla med Elgiganten igen.
Helst av allt så vill jag bara ligga med en skönlitterär bok på balkongen i värmen och skjuta fram påsken en vecka.
Därför tänker jag spy lite galla över gårdagen. Bara för att läsarna skall ha någon att gotta sig i....
Jag klev upp innan sju igår, och det var det längesen jag gjorde....det beror inte bara på att jag är trött när jag kliver upp, utan också på att jag faktiskt mår dåligt tidigt på morgonen och försöker undvika det in i det sista. Men igår klev jag upp, enbart för att börja plugga jävligt tidigt och för att skriva prov.
Mitt internet fungerade inte, fram till lunch typ....hur bra är det på en skala när man pluggar på distans?
Jag fick helt enkelt roa mig med att rensa garderoben och skoskåpet ist. Visserligen väl behövligt, men inte lika viktigt som skolarbetet... Jag fick igång nätet och skrev provet vid lunch igår. Tack och lov fick jag in något halvdant iaf, men resten av kurserna...dom behöver jag få gjorda idag!
Jag fick ett sms om att min pajade kamera hade kommit tillbaka från verkstaden och gick bra att hämta ut på Elgiganten, wohoo, lagom till Påsk tänkte jag och åkte glatt ut och hämtade min pärla. Kom hem, tog två testbilder. En på diskmaskinen som råkade vara framför mig, och en bild på Mathias som käkar middag. Inga proffsbilder, bara testbilder.
Det tar ett par minuter, sen börjar min kamera blinka, pipa och dela med sig av exakt samma felmeddelanden som sist!!
Jag vår sååå nära bristningsgränsen då. Jag var trött, besviken, illamående...jag ville helst av allt bara åka ut till elgiganten och tvinga til mig en ny likvärdig kamera, men den där jävla butiken stängde ju om ca: 5 minuter. Jag hade aldrig hunnit. Ist bestämde jag mig för att ta det idag...
Sist jag åkte ut med min trasiiga kamera fungerade den när jag väl kom ut dit....men jag sa att den hade allvarliga proböem och fungerade visserligen precis då, men inte fyra minuter tidigare i bilen, och alldeles för sällan när jag verkligen behövde den. Killen i kassan gav med sig och skickade iväg den efter lite övertalning, men de var ju rätt pinsamt iaf, att be dom skicka iväg en till synes fungerande kamera?!
Jag bestämde mig alltså för att låta kameran ligga påslagen och i felläge under natten för att dom verkligen skulle kunna se på felet idag när ja kom ut. Men, tadaaa, då knallar Kevin fram i ett obevakat ögonblick och börjar knäppa på den tills den fungerar igen. Så här sitter jag nu, med en tilll synes väl fungerande kamera, som absolut inte funkar som den ska och kan inte göra ett skiiit, jag vet inte ens om den funkar i påsk som den ska el om den bestämmer sig för att dö igen....!!
Lite senare, när jag bitit ihop över kameran och den förlorade studietiden åker jag och Matte till några vi känner på en snabbvisit. Jag är frusen, rätt trött och stressad, vi skall nämligen ännu och handla och jag har inte en matbit i magen....medans vi står och pratar med dom i hallen lutar jag mig över en halv-vägg in till köket där dom sitter. Jag hade magont och var trött, perfekt med såna väggar då! Jag hinner hänga där över ett tag tills någon säger: -Det är nymålat! Jag blir genast iskall och tittar en extra gång på vilken jacka jag har på mig (en vit) och jämför med den nymålade färgen (SVART), jag vrider på armarna jag haft liggande där och tittar ner. På min vita jacka med jävligt många svarta detaljer......för tredje gången den dagen är jag sjukt nära ett nervöst sammanbrott. Det som hör till saken är det att jag stod hemma innan och velade över om jag skulle ta min svarta tunna jacka eller min varma vita, och konstaterade att jag inte mådde helt okej och det nog var bekvämast med en varm jacka då?! Jag hinner tänka tusen tankar medans jag står där i hallen och tar av mig jackan, tvättar av den lilla klicken av färg som hamnat på min ena hand, men tanken som verkligen biter mig i arslet är: varför i hela helvete tog jag inte en tunn (svart) jacka, när det är vår!?!?
Vi åker och handlar, jag fryser hela affären igenom, min jacka ligger ju i bilen. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta, så jag tiger mest, när jag inte ger ifrån mig små tysta väsningar av ilska.
Vi dra hemåt, gnuggar in min jacka i "Vanish" (hur fan stavas det?!?) och konstaterar att det inte hjälper ett skit, startar en maskin...och konstaterar att inte heller det hjälper ett skit. Gissa hur nära ett sammanbrott jag är nu?
Jag bestämmer mig för att ta ett bad, äta skiter jag i, har ingen matlust alls. När jag kliver upp ur mitt korta bad ska jag kolla betyget på provet jag skickat in....och eventuellt plugga lite till. Så jag skulle slippa sitta med allt idag. Det kunde ju jag fetglömma!
Då är hela Athenas webbplats nedlagd pga service.
Jag säger inget mer än att jag har att göra idag. Jag skall plugga, förbi kemtvätten, och jag måste förmodligen krångla med Elgiganten igen.
Helst av allt så vill jag bara ligga med en skönlitterär bok på balkongen i värmen och skjuta fram påsken en vecka.
Kommentarer
Trackback