Jag är så trött...så himla himla trött. På allt möjligt. Mest på mig själv faktiskt.
Varför är jag student? Att vara student innebär att man inte har råd till vissa saker.
Jag har idag insett att det inte blir något bostadsköp för mig inom en snar framtid. Inget mysigt hus på landet, och ingen bra lya i stan. Som student kan man kanske lätt fixa fram kontantinsatsen till köpet, men att få lån är kört. Det visste jag förvisso redan, men det sista som lämnar människan är hoppet. Det där förbannade hoppet om att komma någonstans åt det hållet man alltid velat. Jag får helt enkelt göra en U-sväng och köra åt ett annat håll! :)
Någon som har en markplanslägenhet att hyra ut till mig? Så jag kan få skaffa mig en liten kissemiss....som trivs med mig och saknar mig när jag är borta, katter gillar sina mattar, katter är trogna djur.
För övrigt så har jag prov på Fredag och på Lördag, känner att jag inte kan fokusera för fem öre, så det får väl gå som det går...
Klockan är inte ens nio, jag vill bara gå och lägga mig. Drömde en sån himla fin dröm natten till idag...undrar om man kan få önska sig något liknande till inatt? Vartifrån kommer drömmarna egentligen? Vem bestämmer vem som ska dras med vad liksom? Jag skulle kunna tänka mig att vara drömutdelare.